#metoo

#metoo … såklart. Med ord, med gester, i text, med handling, många gånger. En gång som jag totalt valt att ignorera, både då, och fram tills nu, var när jag jobbade på SVT Malmö och en programledarkollega trängde sig in i min loge. Logen var väldigt liten och smal och helt utan fönster. Han ställde sig bakom mig och började kommentera min rumpa väldigt grovt. Jag mindes länge exakt meningarna och hur jag liksom frös till is inuti och faktiskt blev rädd på riktigt. Utanpå skämtade jag med och försökte behålla kontroll över det som hände, samtidigt som jag försökte dra mig undan och få ut honom. Jag var skakad efteråt men förstod att jag ”borde vara smickrad och att det bara var kul och harmlöst”. En hetero man förstår inte hur det känns, när en varit med om saker tidigare, när din kropp inte helt är din, när du inte har verktyg eller mandat att säga ifrån utan att bli beskylld för att vara ”tråkig, humorlös, gnällig, jobbig” eller kanske ”ful och äcklig hora” på det. Samhället MÅSTE BÖRJA AGERA. Redan i förskolan. Könsrollerna och strukturen kring dessa är det stora problemet! Gör nåt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s